Vargen och solen
Ibland glömmer man bort lite att man är student och att jag sitter och skriver på en studentblogg. Måste försöka komma ihåg det nu då det nu är dags för alla nya studenter att söka sig bort till universitet. Och självklart ska jag försöka att göra bra marknadsförning för Karlstads Universitet! Det gula och soliga universitetet i skogarna!
Kan knappt förstå att jag flyttade iväg dit för snart tre år sedan. Jag visste ingenting om Karlstad och ingenting om Värmland. Jag trodde på vargar och solen men måste säga att det regnar lika mycket där som det gör i Stockholm och inte en varg har jag sett så skulle kunna säga att mina förväntningar inte riktigt uppfylldes. Däremot måste jag säga att mina år i Karlstad också varit de roligaste på länge. Första riktiga flytten hemifrån, massvis med nya kompisar och sen en massa skoj. Att Karlstad också är Sveriges krogtätaste stad gjorde ju inte så mycket heller! Det är verkligen en sån där sak som man endast gör en gång i livet så nu måste jag skicka med ett litet tips till alla blivande studenter - Flytta till en ny stad och börja plugga!! - Jag var nervös som satan och kommer ihåg att jag satt bakis på en gunga i värmland första kvällen utan att känna en kotte. Men nu skrattar jag mest åt saken!
Nu sitter jag och skriver min sista uppsats innan det är dags för examen. Kommer ihåg att man såg upp till treorna när man börjande. Precis så som man såg upp till treorna i gymnasiet när man kom som etta. Typ exakt samma känsla, men måste säga att jag inte alls känner mig så vuxen och mogen som jag ansåg att de var. Känns som om jag är precis i samma mentala ålder som jag var för några år sedan. Men helt plötsligt är jag den folk ser upp till och den som snart ska ta examen. Hon som ska skaffa sig ett jobb och familj?! Panik?!
Känns lite som att det är studenen man ska ta. Nu håller vi på att boka in examensmiddagen i Karlstad som förmodligen kommer vara 30 maj. Alla snackar, planerar och ser fram emot middagen. Men stopp och belägg, det är en uppsats som ska in innan dess och den ska ej förglömmas! Men nu är det banne mig inte långt kvar!
